Sammanfattning VT 2014

En av de mest intressanta faserna i barns bildskapande som fascinerar mig är klotterstadiet där tre kategorier av klotterstadiet urskiljas: tillfälligt, kontrollerat och benämnt klotter. Det här stadiet är intressant att forska vidare och se om kultur har påverkan på hur dessa klotter ser ut och kan vara en utgångspunkt för nya teoribildningar inom området. Ulla Löfstedt skriver i sin rapport ” Barns bildspråkiga utveckling. En sammanställning av teorier om barns teckningsutvecling” : ” i ett lärandesammanhang har sådana teoretiska synsätt betydelse för hur lärandemiljön kommer att formas. Lärandemiljön inkluderar här didaktiska ställningstaganden i förhållande till bildskapande aktiviteter”. Utifrån det ser jag ett samband med Tarjas föreläsning om miljöer som levande laboratorier. Hon menar att vi pedagoger ska visualisera lärandet, barnen lever genom syn, perception, emotion, ljud; därför just tema som doft, ljud,  färg är så betydelsefulla för barn. Bildanys är spännande, utvecklande både för barn och pedagoger. Bilderboken ”Den farliga resan” av Tove Jansson är ett bra exempel på mångtydiga innehål, symboliska detaljer som inte låter sig tömmas vid enstaka läsning.   Jag tänker även på andra böcker med liknande innehål som till exempel: ”Pojken och draken”,  Lidia Postmas och ”Den lilla drömätaren”, Michael Endes.

”Förskolan bör vara rik på material och redskap som inbjuder till att pröva, undersöka, experimentera, testa och förättra samt beskriva föremål utifrån hur de förändras och deras osynliga egenskaper. Barnen ska vidare ges möjligheter att blanda, värma upp, kyla ned, skära i, blöta ned, lösa upp, lukta på, böja samt bryta av olika material för att se om och hur förändras.” ( Förskola i utveckling – bakgrund till förskolans läroplan, sid 16-17).

Mia Andersson delade med sig viktiga tankar om just miljön som till exempel att miljön ska ha något att berätta för alla som kommer dit, den ska ropa till barnen: kom hit och utforska mig! Att se till att det finns erbjudanden och material som drar barn till sig, skapa ny vänskap och nya relationer som är ej kopplade till kön – så viktigt i dagens samhälle när en massa ideer och värderar cirkulerar runt.  Om vi uppfattar estetik som något som kräver en handling måste vi inse det tillfälliga, övergående i handlingen med.

” Det pedagogiska rummet avspeglar vår syn på barnet. Rummet som en handlingens rum”. Nordin Hultman

Fredrik Gunve – Konstens trauma hantering – samtidskonst. Dessa begrepp har inga målningar, det är det som händer mellan mänskliga kommunikationer. Ett sätt att hantera trauma är ett  terapeutiskt sätt, det är viktigt att vi känner till, det är en sida som alla människor berörs, en förståelse av materialitet. Abjekt – är komplicerat, det är ej objekt, ej subjekt, det är det som vill komma ut. ( ett exempel: videofilem vi såg där ”det kräks en massa prylar”. Samtidskonsten är en paradox. Den abstrakta konstens paradox är att befria objektet från det figurativa. I det lekfulla när det inte finns något bestämt, finns något viktigt.Mobbning kan etydelse för hur lärandemiljön kommer att formas. Lärandemiljön inkluderar här didaktiska ställningstaganden i förhållande till bildskapande aktiviteter”. Utifrån det ser jag ett samband med Tarjas föreläsning om miljöer som levande laboratorier. Hon menar att vi pedagoger ska visualisera lärandet, barnen lever genom syn, perception, emotion, ljud; därför just tema som doft, ljud,  färg är så betydelsefulla för barn. Bildanys är spännande, utvecklande både för barn och pedagoger. Bilderboken ”Den farliga resan” av Tove Jansson är ett bra exempel på mångtydiga innehål, symboliska detaljer som inte låter sig tömmas vid enstaka läsning.   Jag tänker även på andra böcker med liknande innehål som till exempel: ”Pojken och draken”,  Lidia Postmas och ”Den lilla drömätaren”, Michael Endes.

”Förskolan bör vara rik på material och redskap som inbjuder till att pröva, undersöka, experimentera, testa och förättra samt beskriva föremål utifrån hur de förändras och deras osynliga egenskaper. Barnen ska vidare ges möjligheter att blanda, värma upp, kyla ned, skära i, blöta ned, lösa upp, lukta på, böja samt bryta av olika material för att se om och hur förändras.” ( Förskola i utveckling – bakgrund till förskolans läroplan, sid 16-17).

Mia Andersson delade med sig viktiga tankar om just miljön som till exempel att miljön ska ha något att berätta för alla som kommer dit, den ska ropa till barnen: kom hit och utforska mig! Att se till att det finns erbjudanden och material som drar barn till sig, skapa ny vänskap och nya relationer som är ej kopplade till kön – så viktigt i dagens samhälle när en massa ideer och värderar cirkulerar runt.  Om vi uppfattar estetik som något som kräver en handling måste vi inse det tillfälliga, övergående i handlingen med.

” Det pedagogiska rummet avspeglar vår syn på barnet. Rummet som en handlingens rum”. Nordin Hultman

Fredrik Gunve – Konstens trauma hantering – samtidskonst. Dessa begrepp har inga målningar, det är det som händer mellan mänskliga kommunikationer. Ett sätt att hantera trauma är ett  terapeutiskt sätt, det är viktigt att vi känner till, det är en sida som alla människor berörs, en förståelse av materialitet. Abjekt – är komplicerat, det är ej objekt, ej subjekt, det är det som vill komma ut. ( ett exempel: videofilem vi såg där ”det kräks en massa prylar”. Samtidskonsten är en paradox. Den abstrakta konstens paradox är att befria objektet från det figurativa. I det lekfulla när det inte finns något bestämt, finns något viktigt.Mobbning kan vara en lek från början.

Reggio Emilia har potential för att hantera detta. Lekrum är ettett terapi rum.

                                 

  

Cristian Fabbi – verksamhetsansvarig för  åtta kommuner i provinsen Reggio Emila, norra Italien. Föreläsningen inleddes med att det viktigaste hos barn är nyfikenhet. Han menade att vi kan inte veta exakt hur barn lär sig men vi har olika hypoteser baserade på erfarenhet som gör att vi observerar varje barn och utgår ifrån den individuella observationer så vi kan följa hela utvecklingsprocessen. Enligt Cristian Fabbi hade projektdimensionen följande viktiga punkter: relationer, tankar, emotioner, perceptioner, estetik, etik. Man börjar projektet med en spännande aktivitet eller diskuterar och frågar barnen med öppna frågeställningar. De verkar hämta inspiration från närmiljön. Att jobba i projekt form är att tilllåta komplexitet, ta in så många hjälpmedel som möjligt dvs projektet är dinamiskt och har följande etapper: observationer, dokumentationer, analysfas-reflektion,planeringsfas- bearbetning, aktivitet.

Lärandet är inte linjärt säger forskningen, den sker i etapper. Howard Gardner, professor i pedagogik, menar att varje barn har sin egen speciella inlärningsstil. Gardners forskning har stor betydelse för framtidens utbildning inte minst i den västerländska skolan som har varit dålig på att låta människors olika intelligenser komma till sin rätt.

 Piazzan är symbolisk, torget är allas mötesplats - den ska vara välkomnande, där finns information om förskolans historia, plats för föräldrar att sätta sig, det  ska förmdela rikedomen som finns på

förskolan. Alla har en historik även om man är två år, det blir djupare med åren då kan man relatera till fler personer än föräldrarna.

Videofilmen som jag såg på föreläsningen kändes så äkta, så spontan! Härligt att se hur barnen visar sin glädje och nyfikenhet över pedagogernas handledning. Nytt och intressant att se när pedagogen gick baklänges i leden och hade hade ögonkontakt och samtal med barnen. Tycker att detta känns som extra trygghet för barnen. Samligen är av central betydelse, det vktigaste mötet under dagen, ett demokratisk forum där barnen tränas på att uttrycka sig, ger samma möjligheter till varje enskild person, den ställs aldrig in.

Nyckelord över barnsyn

·         Barndom – barnet i centrum

·         Lyssnande – för att kunna sätta benet i centrum måste vi lyssna

·         Delaktighet – förskolans arbete är förknippat med närmiljön

·         Kompetens - tolkar världen- han menar lärande inte undervisning

·         Relationer -  till allt, det är kommuninvånarnas förskola, den ska vara öppen för alla

·         Utforskande – experimenterande – upptäckande

·         Känslor – alla sinnen involveras och många uttrycksmöjligheter används

·         Nyfikenhet – både barnens och vuxnas teorier, tankar är alltid inspiration när ett projekt föds

·         Kreativitet – de har ingen mål att ha en artistisk förskola däremot tror de att göra bilder är ett naturligt verktyg för barnen

·         Frihet – Rättighter – förmågan att göra val, barnen är bärare av rättigheter

Detta innebär att man har ett reflekterande arbetssätt utifrån ”de tre pedagogera”

-          Barnen – hjälper varandra i kunskapssökandet

-          Pedagogen – stöttar barnet i bakgrunden

-          Miljön – föränderlig och stimulerande

Hela föreläsningen var strålande, en duktig föreläsare som fångar alla lyssnare med sin humor, värme och erfarenhet.  Jag kommer att ha nytta av den inspirerande och lärorika dagen!

Bildlärarnätverket – mycket inspirerande, intressant att kunna komma i kontakt med så många personer som delar samma intressen. Dessutom kan man få del av aktuell litteratur och forskning. Det blir spännande att följa gruppen även om jag kommer att avsluta Atelierista kursen.

Färgsymbolik – ett ämne som har alltid fascinerat mig och tänker fördjupa mina kunskaper i eftersom har så stor användning inom pedagogik. Färgernas betydelse har kopplingar till biologiska, sociala, politiska, religiösa, estetiska och kulturella uppfattningar och därför viktigt att kunna tolka barnens teckningar utifrån en interkulturell pedagogisk syn.

Hela kursen var verkligen inspirerande och berikade mina pedagogiska kunskaper i min roll som en professionell pedagog.

Tack alla föreläsare!

Referenser

Braxell, Stina: Skapande barn. Lärarförbundet 2010

Cristian Fabbi: föreläsning

Gunve, Fredrik: föreläsning

Linder, Linda : föreläsning

Löfstedt, Ulla: Barns bildskapande

Läroplan för förskola 98/10

Mårtensson Pernilla: föreläsning

Häikiö, Tarja: Barns estetiska läroprocesser; Atelierista i förskola och skola.

Reggio Children/ Projekt Zero: Att göra lärandet synligt-barns lärandet individuellt och i grupp.

Spaarman, Anna: Barns visuella kulturer